Digital Requirement

Att kunna kravställa rätt i samband med utveckling av produkter och tjänster är grundläggande för de flesta verksamheteter.

Markus Närenbäck
VD Human IT
+46 708 51 36 11

Vad innebär Digital Requirement?

Att kunna kravställa rätt i samband med utveckling av produkter och tjänster är grundläggande för de flesta verksamheteter. Hur man gör detta är ofta betingat av en tradition inom företaget som legat till grund för den framgång man haft så här långt. Historisk framgång betyder dock inte samma sak som framtida framgång. När man samtidigt möter nya utmaningar där man också behöver kravställa ur ett digitaliseringsperspektiv, ställs gamla arbetssätt på sin spets. Digitaliseringen ställer nya krav på hur vi som organisationer förhåller oss till att ta fram nya lösningar. Många branscher drabbas av att nya aktörer slår sig in i etablerade marknader genom att leverera lösningar på ett nytt sätt. I den digitaliserade världen krävs att man tänker annorlunda.

Hur gör man?

Att tänka annorlunda vid kravhantering är svårt eftersom det betyder att man måste bryta inarbetade vanor, hur företaget är organiserat och hur man förhåller sig till att tänka annorlunda. Att digitalisera en produkt, innebär inte att man direkt kan börja använda de möjligheter som tekniken i sig erbjuder. När en produkt som tidigare levererats fysiskt nu istället finns kontinuerligt uppkopplad kan man direkt börja betrakta produkten i en digitaliserad form. Gör man detta riskerar man att hamna fel. Den digitaliserade produkten blir något annat än den var tidigare. Man behöver förflytta sig från produkten, till en lösning som sedan via en mer komplett tjänst skapar en större nytta och upplevelse för de kunder man har. Detta gäller oberoende av om det är slutkonsumenter eller man arbetar i ett B2B-perspektiv. Tjänsteperspektivet ger dock många nya utmaningar och här uppstår också andra typer av kravställande som kanske inte direkt är kopplat till själva produkten. Kravprocessen behöver förändras och ske i ett mer agilt perspektiv. Vad menas då med detta?

Human IT - Digital Kravhantering

Agil utveckling, ursprungligen kallat lättrörlig utveckling uppstod inom mjukvaruutveckling runt millennieskiftet som en konsekvens av att det blev mer eller omöjligt att utveckla produkter där kravmassan ständigt förändrades. Krav som definierades var inte längre stabila över tiden. Tekniska fundament var också rörlig materia där det ständigt krävdes att man använde den absolut senaste tekniken. Detta förde med sig en nödvändighet att förhålla sig till krav på ett nytt sätt. I den agila tanken är kravmassan ständigt under förändring. Krav är inte stabila över tiden utan de kan förändras kontinuerligt. Detta ger givetvis en direkt konsekvens för hur produktens utvecklingsprocess utformas. Produktutvecklingsprocesserna behöver brytas ned i mindre delar, där förändrade krav ständigt tillåts påverka utvecklingen. Som en lösning på detta etablerade några av de agila metoderna ett arbetssätt som fick namnet ”Backlog Management”. När vi tänker på en backlog, tänker vi normalt först på en restlista, d.v.s något vi glömt att göra. Ordet skall dock snarare översättas med ”orderstock” eftersom det handlar om allt som ligger i pipeline att få med. Detta behöver dock prioriteras i olika typer av forum. Backlogs kan etableras på olika sätt och i olika användning inom en organisation. Man kan också skapa mönster av olika backlogs som på olika sätt samverkar. Krav kan beskrivas i olika abstraktionsnivåer och beroende av hur abstrakt det är, hamnar det i olika backlogs. Man kan prata om Product Backlogs, Sprint Backlogs, Team Backlogs, Project Backlogs, Program Backlogs, Portfolio Backlogs et.c. Alla begreppen finns och behöver också hänga ihop kopplat till övrig metodik som används när ett företag förädlar dess produkter och tjänster.

Viktigt är att försöka skapa en helhetssyn gällande organisationens kravprocesser. Den skall stödja innovation och också kunna förhålla sig till att samla in krav kontinuerligt samtidigt som den skall vara behjälpliga när man genomför investeringsprojekt.

Vi inom Human IT har tagit fram en vad vi kallar för metamodell för kravhantering som sätter alla kravprocesser i ett företag i ett sammanhang. Vi kallar denna metamodel för REM – Requirement Evolvement Model. REM kan användas som en helhet, eller där man använder delkomponenter i syfte att förbättra kravsprocesserna. Syfte med REM är inte att införa nya modeller utan istället att knyta ihop helheten. REM bygger på ett flertal av de beprövade modeller och metoder som finns på marknaden. REM stödjer ett innovativt synsätt för att utveckla och förbättra produkter och tjänster i en verksamhet.